Nyheter i personregistret

Personregistret - nyheter och status efter uppdatering 29 september 2023

Registret har under senaste tre åren kraftigt utökats, med c:a 900 nya historiska personer. Registret har även kompletterats med bilder.

Släkten Piper
Med utgångspunkt från Carl och Christina Piper har en kartläggning av denna släkt på 1600- och 1700-talet genomförts. Som underlag för faktauppgifterna och släktförhållanden har Svante Norrhems biografi "Christina och Carl Piper" använts

Stockholms blodbad
Lagom till 500-årsdagen av Stockholms blodbad, 7-9 november 1520, har David Lindén skrivit en bok, som är en rafflande historiebeskrivning av Kalmarunionens blodstänkta slutskede. Han varvar nytt källmaterial med äldre forskning. Till detta läggs inträngande analyser och tolkningar av dramats huvudpersoner som visar hur enskilda aktörer tänkte, kände och handlade och framför allt varför det blev som det blev.

Carl Grimbergs "Svenska folkets underbara öden"
Carl Grimbergs klassiska historiska verk, i nio band, som skrevs för ca 100 år sedan, har jag senaste året noggrant studerat och hämtat information och fakta om historiska personer. Grimbergs verk skildrar Sveriges historia i kronologisk ordning och i texten finns de viktigaste personerna, i Sveriges historia, nämnda. Med särskilt intresse har jag utforskat banden II, III, IV, V och VIII.

Släkten Wallenberg
Personregistret har utökats med släkten Wallenberg. Äldste kände anfader var rusthållaren i Herseberga i Skärkinds socken, Östergötland, Per Hansson (1670–1741), som 1692 gifte sig med Kerstin Jacobsdotter Schuut (1671–1752). Deras barn kallade sig omväxlande Hertzman och Wallberg, och utgör med förgreningarna Wallberger och Wallenberg den så kallade Hersebergasläkten. Per Hanssons var far till kronolänsman Jakob Persson Wallberg (1699–1758) i Vifolka härad. Jacob Wallenberg var skeppspräst på en ostindiefarare, och har skildrat sin första resa i skriften Min son på galejan.

Det wallenbergska finanshuset grundades av André Oscar Wallenberg som 1856 startade Stockholms Enskilda Bank, efter skotsk bankmodell, vilken är en av föregångarna till dagens Skandinaviska Enskilda Banken (SEB).

Under 1920-talet var Wallenbergsfären och Ivar Kreuger huvudkonkurrenter om makten inom det svenska näringslivet. När Kreuger gjorde sin (sista) framställan i februari 1932 till Riksbanken om bankgarantier, gick alla de stora svenska affärsbankerna med på detta utom Stockholms Enskilda Bank. Efter det att Kreugers bolag försatts i konkurs, övertogs flera av de Kreugerkontrollerade industriföretagen av Wallenbergsfären och dessa utgör fortfarande kärnan i nuvarande innehav.

Husebyaffären
Denna uppmärksammade skandal har på nytt uppmärksammats i svenska media. 2016 gavs boken "Florence Stephens förlorade värld" ut, författad av Lena Ebervall och advokaten Per E Samuelsson. Eftersom Husebyaffären hade flera kopplingar till kungahuset, har familjen Stephens lagts in i personregistret. Florence Stephens mamma, Elisabeth Hedvig Ingeborg Kreüger hade en långvarig relation med kung Oscar II och dottern Florence förtjusning i kungahuset var hennes stora olycka: hon utsåg prins Carl J:r (Carl Bernadotte 1911-2003) till sin universalarvinge.

Biskopen Andreas Sunesson
Jonathan Lindström intressanta bok "Biskopen och korståget 1206" har använts för att ge fakta om en tid, som innebar stora förändringar i Norden och korstågen över Östersjön för kristnandet av de nuvarande baltiska staterna.

Huvudpersonen var Andreas Sunesson, född 1167 på Lolland - han tillhörde den kända danska Hvidesläkten. Han blev den fjärde innehavaren av ärkebiskopsstolen i Lund. Andreas kom till Paris redan som 15-åring, för att vid tidens främsta universitet studera teologi. Hans stora intresse för studierna förde honom vidare till Bologna. Efter en tids vistelse vid Oxford återvände han sedan till Paris, och verkade med framgång som föreläsare.

Efter hemkomsten till Danmark utnämndes han sedan till domprost i Roskilde, och blev tillika kansler hos kung Knut. Han fördes på så sätt in i utrikespolitiken och fick intresse för denna. Då Andreas Sunesson efterträdde Absalon som ärkebiskop 1201 skrev han in sig som ” av Guds nåde ärkebiskop i Lund och Sveriges primas”, och han representerade påven Innocentius III i Norden. Men i motsats till sin företrädare var han en from och fridsam man.

Andreas stod i spetsen för stora korståg över Östersjön som för alltid förändrade Norden. Han organiserade den första svenska bondekolonisationen på ön Ormsö utanför Estlands kust.

Släkten Sture
2017 utgavs boken "Sturarna-makten, morden, missdåden" författad av historikern Bo Eriksson vid Stockholms universitet. Faktauppgifter har hämtats från boken och kompletterat eller verifierat personregistret. I registret finns nu ca 60 medlemmar av släkten Sture.

Släkten Rosencrantz
Släkten, som ursprungligen är dansk och stavades Rosenkrantz, har under århundradena förgrenat sig i elva släktgrenar, varav två knyts till herresäten i det östdanska riket (d v s Skåne och Halland) med sätesgårdarna Glimmingehus och Örup. Uppgifterna om släkten Rosencrantz är baserade på en släktutredning från 2023, som i huvudsak avhandlar de svenska släktgrenarna.

Romanovätten i Ryssland
Romanovätten i Ryssland regerade i 300 år och det finns många släktförbindelser med Sverige och Norden. Personregistret
har under senaste åren kompletterats med en mycket omfattande kartläggning av Romanovätten från 1600-talet till tsarväldet störtades 1917. Även Romanovättlingar i exil efter revolutionen finns med i personregistret. Som källa har huvudsakligen använts Staffan Skotts uttömmande bok "Romanovs - Tsarätten, vilka var de och vad blev det av dem?"
Se litteraturförteckningen!

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män
Jag har utforskat 23 band (inbundna i finaste skinn) av det svenska uppslagsverket "Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män" - utgivet mellan åren 1835-1857. Detta verk, ca 160 år gammalt, har jag nu under några månader, nagelfarit för att identifiera nya personer, med kopplingar till tidigare personer i registret och, i de fall personerna redan funnits i registret, kompletterat med faktauppgifter och ev. rättat felaktigheter. I de fall källornas uppgifter inte överensstämmer, har jag angivit detta i texten om personen.

Kompletteringarna 2016-2017 gäller bl. a. följande ätter:
-Hammarskjöld (Carl Jonas Love Almqvist)
-Hjärne (Urban Hjärne)
-Piper
-Tessin
-Spegel (Haquin Spegel)
-Ängel

Arbetsrutin för uppdatering av personregistret
Rutinen är normalt att uppdateringar av personregistret läggs ut på nätet en gång per år, på sommaren eller hösten. Orsaken till att jag uppdaterar registret på vid denna tid är att antalet besökare är som lägst just under sommaren och tidig höst (ca 700 besök/dag), under vintern är antalet besök ca 900/dag. Totala antalet besök på Historiska personer per år är ca 280 000 (2022).

Kontinuerligt sker ett arbete, som uppdaterar det grundregister, som utgör "kärnan" i släktforskningen. Grundregistret konverteras således till Internet-"format" (html-kod) normalt endast en gång årligen och läggs ut på nätet. Därefter görs också en ny CD-version med det nya personregistret och övriga nya funktioner.

Under de senaste 15 åren har arbetet koncentrerats till följande områden:

1. 1200-talet
Medeltiden har kommit i fokus under de senaste åren, mycket tack vare nya böcker om denna tid bl.a. av Dick Harrison - "Jarlens sekel" (2002) och "Stora döden" (2000). De historiska personerna under denna tid har systematiskt kartlagts och infogats i personregistret och tidigare uppgifter har verifierats eller ändrats.

2. Heliga Birgittas släkt och 1300-talet
Med tanke på att den heliga Birgitta var aktuell under 2003, gjordes ett omfattande arbete att utforska hennes släkt och även Aspanäsätten har medtagits i registret. Att heliga Birgitta är en mycket aktuell person, märktes inte minst på den stora nyutgivningen av böcker inför 700-årsjubileet.

3. 1400-talet
Även för denna tid har Dick Harrisons bok om "Karl Knutsson" (2002) varit en källa till utökad kunskap. Bl.a. personregistret i denna bok har gett en bra bild av det "nätverk", som fanns under seklet. Uppgifter om Kalmarunionens historia och dess personer har hämtats ur "Kalmarunionens tid – från drottning Margareta till Kristian II"  av Lars-Olof Larsson.

4. 1500-talet och släkten Vasa
Här har inspirationen kommit från den nya biografin "Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?" av Lars-Olof Larsson och "Erik XIV" av Ingvar Andersson (en klassiker, första utgåvan kom redan 1935). Även om det fanns mycket information kring Vasasläkten i tidigare version av personregistret, så har värdefulla tillägg och ändringar införts och, inte minst viktigt, sakuppgifter har kunnat verifierats. Seklets övriga viktigaste personer har även omfattats av det arbete, som nedlagts till denna uppdatering.

5. 1600-talet
Från
Gunnar Wetterbergs mycket omfattande och intressanta biografi "Kanslern Axel Oxenstierna i sin tid" i två delar, har fakta hämtats och tillförts personregistret.

Veronica Buckleys mycket läsvärda biografi "Kristina - Sveriges drottning", som kom i första svenska utgåvan 2004, har bidragit med många faktauppgifter.

Göran Rystads biografi om Karl XI har medfört en hel del tillägg i registret och tidigare faktauppgifter har verifierats och, i något fall, korrigerats. Faktauppgifter om Läckö slott genom tiderna har hämtats från informationsskriften "Läckö slott" från Riksantikvarieämbetet av Sven Axel Hallbäck. Informationen har infogats texten till resp. ägare.

6. Sveriges drottningar
För de flesta av Sveriges drottningar har kompletterande anor införts i registret

7. Bernadotteätten
Kompletterande information till personregistret om Bernadotteätten har hämtats från Alan Palmers bok "Bernadotte". Stig Hadenius biografi om Gustaf V har använts för kompletteringar liksom Staffan Thorsells intressanta bok "Mein lieber Reichkanzler!", som belyser Gustaf V:s och Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli under andra världskriget.

8. Romanovätten i Ryssland
S:t Petersburg i Ryssland firade 2003 300-årsjubileum. I samband med denna händelse föll det sig naturligt att börja uppdatera personregistret med mer uppgifter om Romanovätten; huvudsakligen har källan varit David Warnes - "Chronicle of the Russian Tsars". De svenska släktförbindelserna med Ryssland har utforskats med hjälp av böckerna "Katarina den stora och Gustav III – en månad i S:t Petersburg" av Magnus Olausson och "Tsar Peter och kung Karl – Två härskare och deras folk" sammanställd av Sverker Oredsson. Richard Pipes bok "Den ryska revolutionen"  och Staffan Skotts bok "Romanovs" har bidragit med material om Romanovätten och den sista tsarfamiljen i Ryssland. Efter biografin om Stalin har historikern Simon Sebag Montefiore skrivit ett nytt storverk: Potemkin och Katarina den stora - en kejserlig förbindelse.

9. Danmark, Norge och Nederländerna
Kompletterande faktauppgifter har lagts in om historiska personer i Danmark, Norge och Nederländerna.

10. Napoléon Bonaparte och hans släkt
Om Napoléon Bonaparte, hans släkt och kejsardömet i Frankrike har det skrivits otaliga böcker. Herman Lindqvist har 2004 bidragit med ytterligare en bok om Napoléon. Ur svensk synvinkel är den speciellt intressant, eftersom de livliga kontakterna efter revolutionen mellan Sverige och Frankrike  finns utförligt beskrivna. Även relationerna mellan familjerna Bonaparte och Bernadotte finns med i boken och dessa uppgifter har lagts till i personregistret. Detta har medfört att även Napoléons släkt lagts in i registret.

11. Släkten Horn och Hammarskjöld
Släkterna Horn och Hammarskjöld har utforskats och lagts in i personregistret.

12. Källhänvisningar
För samtliga tillägg och ändringar i denna uppdatering av personregistret har jag systematiskt angivit den källa som använts. Även de första åren har källhänvisningar lagt in tillsammans med faktauppgifter och text, men redovisningen av källorna var inte så systematisk i början. Den första versionen av personregistret lades ut på nätet redan hösten 1997 ...

Anges inte någon källa till en faktauppgift i personregistret, bör detta tolkas som en osäkerhet om uppgiften är korrekt.  

/Christer Engstrand

 

Statistik från personregistret, uppdaterat 2023-09-29

Registret innehåller:
5675 historiska personer under en tidsperiod på c:a 1100 år

40 generationer (längsta släktlinjen, som är möjlig att följa - från prinsessan Estelle Bernadotte till Sigurd Ring, död 936)

2586
familjer

3875
noteringar i personakt (text - långa/ korta biografier, notiser och/eller källhänvisningar)

1186
platser (platser relaterade till händelser som födelse, vigsel, död eller begravning)

609
bilder (som ingår i personakt)

215 angivna källor (se
litteraturförteckningen! )

Medellivslängden
51,6 år för män
53,5 år för kvinnor

Medellivslängd (för personer som blev minst 10 år)
55,2 år för män
57,0 år för kvinnor

Medelålder vid första äktenskapet
29,4 år för män
22,4 år för kvinnor

Medelålder vid första barnet
32,0 år för män
24,9 år för kvinnor

Medelålder vid sista barnet
37,4 år för män
29,3 år för kvinnor

Döda före 1 års ålder    
82 barn     3,2%


Döda före 5 års ålder    
149 barn     5,8%

Döda före 10 års ålder  
169 barn     6,6%